handen

medveten om sin snäva framtid, varje rörelse noggrant inskrivet, svindlar hon en bana och rider en efterklang
dröjandes vid divergenspunkten av en cirkel i en kvadrat, fast i fördröjd eskalering, faller dansen i handens grop
vari hon ringlar det onämnbara och spekulerar det finstämda

av och med cc
ljud Richard Chartier Subsequent Materials – 17 recurrence (transparency.studio) (2012)

handen hänger sig dansens svagaste klang, i en stillsamhet utan förväntningar. Utan föregivna utsikter, avlastad från kraven om utveckling, kvarstannar dansen där hon befinner sig och rör sig oavbrutet. Stilla i rasande fart, byter hon tonart, tillspetsar upptakten, dröjer sin bana, sjunger en modulering i lågintensiv puls. Dansen upphör att framställa sig själv för att i stället agera som bindväv mellan inkännande och substans. Ett tredje tillstånd infinner sig. vi ser. Och i takt med den sparsamma dansen, förnimmer* vi alla de trådtunna skiften som gör detta solo så oerhört glest och samtidigt så mättad. Vi kliver över en sensorisk tröskel**.

I motsats till nuvarande hysteriska ack så statiska jakt på ökad tillväxt med snabbkonsumerad nyttoeffekt, utropar detta solo en radikal överträdelse. För dansen, genom dansen. I det allmängiltiga enskilda.

Dansas i ett samlingsrum, utan iscensättning, inför en mindre skara besökare.

*En förnimmelse är reaktionen i ett sinnesorgan på en retning. Förnimmelsen är omvandlingen av nervimpulserna som bildas i slutet av signaltransduktionen (en kaskad av kemiska reaktioner i en sinnescell som börjar med aktivering av en receptor) till neurala signaler som kan tolkas av hjärnan. Denna tolkning kallas perception och inom psykologin är förnimmelse alltså inte samma sak som perception, även om begreppen ofta används synonymt i allmänspråket. Det är mycket svårt (om ens möjligt) att uppleva en ren förnimmelse, hjärnan är snabb på att tolka retningen och då blir förnimmelsen perception.

**Förnimmelsen avtar vid upprepad eller långvarig exponering för samma retning (så kallad habituering eller adaption). När uppmärksamheten på förnimmelsen är låg eller saknas, det vill säga när intryck registreras i det omedvetna, kallas intrycket subliminal perception. Nivån för när retningar är för svaga för att uppfattas, kallas sensoriska trösklar.

handfallen

när du faller sträcker du ut din hand och tar emot fallandet på̊ fallets botten
i den bottenlösa avgrunden som det handfallna faller i finns inget plant att värja fallandet emot
men det häpna rådvilla finner omedelbar stötdämpning i handen själv
i den grop som handen böjer sig inåt till att ringa in det som annars skulle rusa ut ur sikte
det handfallna som faller i sin handgrop är en stilla bild men ingen orådlig sådan utan en som är redo
redo att ta emot synen av det bottenlösa när det faller i handens fallgrop

denna enahanda dans utger sig kunna falla inuti språkets minsta beståndsdel vari den svarslösa blir många fler
djärva oövervinnerliga, emottagna och ombesörjda av handens sparsamma rop

cc 2020

handen hade premiär vid MARC i Knislinge 2025, vidare visad på ccap som del av Kulturnatten och vid Maison de la Danse/Maison Ouverte #6 i Malmö.