TRÄD

TRÄD är en uppdiktad skog att beträda och bli ett med träden. Skogen rör sig och är befolkad av skuggor – främmande, skrämmande, hänförande lockar de in dig. Du rör dig bland träden medan ett antal obestämda figurer länkar sig till din skugga, lånar dig några steg och sätter an takten. Du följer din lust, visar dem din dans och skuggar dem alltmedan de skuggar dig. Utan att märka det dras ni alla iväg, stapplar och kryper, trippar på tå, rullar på golvet, samlar er i en hög, sprider ut er, kastar loss armar och ben, hoppar och springer. Sedan ligger ni ner, vilar en stund. Med tillförsikt, en rörelse efter nästa, dansar ni fram en koreografi, inuti och runt om er själva och varandra.

TRÄD är en tätt befolkad glänta som rör sig där medgörlighet är oundvikligt – och därför bjuder den in till ett uppmärksamt deltagande. En ömsesidig händelse tillkommen av besökare, dansare, musik, skuggor och skog som pejlar av varandra. En koreografi som består av inkännande och medkännande. En plats som mobiliserar våra sinnen och där dansen blir ett sätt att dela/delta.

TRÄD spelas för, med och av mindre grupper deltagare åt gången. Deltagarna medverkar med assistans av ccap:s dansare och ingen förkunskap i dans behövs. TRÄD vänder sig till en publik från fyra år. En speciellt utformad version erbjuds människor med varierande funktionsmöjligheter. Denna har vida uppskattats. TRÄD visas även som platsspecifik installation utan dansare.

TRÄD är en interaktiv omarbetning av ccap-föreställningen ”cut-outs & trees”, en beställning från ENPARTS (European Network Performing Arts) med premiär vid Venedigbiennalen juni 2010 vidare spelad vid Dance Umbrella i London, MADE Festival i Umeå och Dansens Hus Stockholm.

TRÄD hade premiär vid Dansens Hus Stockholm där den spelades januari 2011 och februari 2012. TRÄD återupptogs hösten 2014, och spelades i Svarta Huset i Stockholm, i samproduktion med c.off-projektet KROPPSFUNKTION och i samarbete med Danscentrum och DiS, Dans i Stan. Våren 2015 gästade TRÄD MoMA PS1 i New York och festivalen Fabbrica Europa i Florens, hösten 2015 spelas den vid Regionteatern Blekinge-Kronoberg i Växjö och igen i samarbete med DiS i Stockholm. När 2015 är till ända har TRÄD sammanlagt spelats 223 gånger och kommer att spelas många fler kommande två år – såväl nationellt som internationellt.

Koreografi Cristina Caprioli
Medverkande 2011 2012 Anja Arnquist, Linda Blomqvist, Emelie Johansson, Madeleine Lindh, Cecilia Olsen
Medverkande 2014 2015 Philip Berlin, Louise Dahl (2015), Marcus Doverud (2015), Pavle Heidler, Emelie Johansson, Madeleine Lindh, Stina Nyström (2014), Louise Perming, Pontus Petterson
Rumslig koncept och design Cristina Caprioli, Panagiotis Michalatos
Rumslig konstruktion Panagiotis Michalatos, Björn Eriksson, Tobias Hallgren
Digitala bilder och programmering Panagiotis Michalatos
Ljudbild Opiate and Carsten Nicolai aka alva noto

TRÄD fulldokumentation https://vimeo.com/39720557

TRÄD rider

trees _100527_1914 (1)

Barnens kommentarer – 4 år Dagis Valen Stockholm

Bianca
Det vara bra, jag liggde ner på golvet när man skulle ta upp benen. Grenar var det, vi gjorde ett tåg mellan grenarna. Ibland skulle man gå baklänges och ta upp rumpan. Det var lite sorglig musik tycker jag, det kändes bra. Men barnen sprang, då var det svårt att hitta dom. Jag följde efter en dansare det var roligt att göra det. Jag var lite blyg också jag kände ju inte dom.

Charlie
Det var kul. De var så att jag kände mig vilsen i en skog i ett konstigt land. Tassande ljud hörde jag. Jag såg små, små kryp då, små monster. Här ritade jag när jag dansade som efter dansarna.
Jag sträcker ut dom och viftar med dom jag håller i dom då.

Sam
Roligt, jag sprang bara runt det var mörkt. Jag hörde ljud som dom hade där, den där musiken. Jag blev väldigt rädd först. Jag gjorde att jag hållde i mig i dom träden försiktigt. Tittade efter alla, vad dom gjorde. En hållde i mig och jag rullade långsamt då. Sen rullade jag på golvet med den. Då blev jag snurrig i huvudet, då fick jag gå igen. Alla snören där, det var träd.

Jasper
Jag tyckte det var roligt att vi, jag menar allt vi gjorde. Jag gjorde lite rörelser och grejer som dom andra gjorde. Jag klappade med händerna ritade jag. Jag liggde lite ner också som några av dansarna gjorde. Musik hörde jag, som tassande grejer. Ibland högt ibland tyst.

Olga
Det var roligt. Jag sprang där på bilden mellan grenar. Jag följde Bianca, hon följde Sam. Jag gjorde typ samma grej som dansarna, det var ju så roligt. Ljud och musik var det som jag hörde då.

Barnens teckningar och kommentarer

page1